Igår när jag cyklade hem från mottagningen njöt jag av den sköna kvällsluften. Jag såg den fina solnedgången på håll. Och istället för att åka direkt hem för att sätta igång med middagen tog jag en omväg och satte mig vid vattnet en stund.

Jag vilade blicken på vattnet och himlen. Kroppen slappnade av, ansiktet slappnade av. Något i mig mjuknade och saktade ner.

När jag föreläser om stress & återhämtning och när ämnet kommer upp i samtal med mina klienter så kommer vi alltid in på det här med balans. Och vikten av att ta korta pauser under dagen. Men den stora frågan är ofta HUR? Och VAD är det som egentligen gör skillnad?

Det viktiga är att du känner av en skiftning i kroppen.
En känsla av att skifta från gas till broms.
Eller från på till av.
Spänd till avspänd.
Att gå från att göra till att bara vara.
Och den känslan kommer inte direkt.
Vi behöver ge oss möjligheten att pausa på riktigt.

Hur har du tagit tillvara på dina mellanrum idag?

Ta hand om dig!

/ Åsa